Fredrika Bremer

I mitten av 1800-talet var Fredrika Bremer kanske den mest hyllade av alla svenska författare. Det krÀvdes mycket övertalning frÄn Adolf Bonniers sida för att locka henne till förlaget. VÀl dÀr fick han ge ut den banbrytande romanen Hertha.

Fredrika Bremer, oljemÄlning av O.J. Södermark, 1843
Fredrika Bremer, oljemÄlning av O.J. Södermark, 1843

Under 1830-, 1840- och 1850-talen var Fredrika Bremer en av Sveriges mest sĂ€ljande och berömda författare, bĂ„de i Sverige och utomlands. Hon debuterade 1828 med första bandet av Teckningar utur hvardagslifvet (som utkom i tre band 1828–1831).

Fredrika Bremer gav till en början ut sina böcker pĂ„ ett landsortsförlag, och hade sedan vĂ€nt sig till Lars Johan Hierta som under lĂ„ng tid gav ut hennes verk. År 1842 började Adolf Bonnier försöka locka henne till sitt eget förlag. Hon tackade nej. Året dĂ€rpĂ„ gjorde han ett nytt försök men fick Ă„ter nej.

Ända fram till vĂ„ren 1848 var det sjĂ€lvklart för Fredrika Bremer att ge ut sina böcker pĂ„ Hiertas förlag. Men nĂ€r manuset till Ett par blad ifrĂ„n Rhenstranden refuserades upphörde deras samarbete.

Under Ă„ren 1849–1851 genomförde Fredrika Bremer en lĂ„ng resa genom Förenta staterna. Erfarenheterna frĂ„n denna resa lĂ„g till grund för tre volymer Hemmen i Nya Verlden, som hon lĂ€t trycka hos Norstedts under Ă„ren 1853 och 1854.

Fredrika Bremer var inte bara en av de stora förkÀmparna för kvinnors frigörelse, hon kÀmpade dessutom för judarnas rÀttighet att fÄ bosÀtta sig var de ville. PÄ bland annat detta sÀtt fick hon och Adolf Bonnier allt bÀttre kontakt med varandra.

Hennes nĂ€sta tre större arbeten utkom nu pĂ„ Adolf Bonniers förlag. Det var romanerna Hertha (1856), Fader och dotter (1858) samt dagboken Lifvet i Gamla Verlden (1860–1862). Med romanen Hertha inleddes en livlig debatt i Sverige som fick riksdagen att 1858 besluta att ogifta kvinnor kunde myndigförklaras.

LĂ€s mer om Fredrika Bremer i: