Husmodern
I mitten av 1900-talet rasade vÄldsamma debatter talet om de svenska veckotidningarna roll och pÄstÄdda ytlighet. Dessa tidningar, bland dem Husmodern, bidrog dock till folkbildningen och banade vÀgen för nya livsstilar.
Debattörerna kritik riktade in sig pĂ„ det innehĂ„ll som ansĂ„gs uppmuntra till verklighetsflykt, avkoppling och underhĂ„llning. Vad debattörerna i detta sammanhang dock missade var veckotidningarna roll som upplysare om nya sĂ€tt att leva vardagsliv, som opinionsbildare för nya livsstilar. Husmodern var en sĂ„dan betydelsefull tidning. Startad redan 1917 av hemkonsulenten Thora Holm Lundberg och journalisten Elsa Nyblom hade den som syfte att ge goda rĂ„d till Sveriges husmödrar och familjer om hur man klarade sig i hĂ„rda tider â första vĂ€rldskriget pĂ„gick.
Tidningen övertogs 1920 av Ă hlĂ©n & Ă kerlund, som 1929 förvĂ€rvades av Bonniers, och fick dĂ„ ett bredare innehĂ„ll om allt som hörde hemmet till â frĂ„n hushĂ„llsekonomi och barnuppfostran till mat, klĂ€der och hĂ€lsa. Det var inom dessa omrĂ„den som den svenska veckopressen, med bland andra Husmodern i spetsen, gjorde en epokgörande insats.
Detta mÀrktes kanske mest nÀr det gÀllde intresset för mat. Sverige var ett bondesamhÀlle och det prÀglade ocksÄ mathÄllningen. Men i takt med att veckotidningarna snappade upp utlÀndska och andra nya influenser, och att kyl och frys förbÀttrade lagringsmöjligheterna, inleddes en förÀndring. Gradvis förflyttade Husmodern och andra veckotidningar vÄra matvanor mot att bli omvÀxlande, mera spÀnnande och mycket nyttigare.
Det var idoga redaktörer pÄ Husmodern och andra veckotidningar som banade vÀgen, bland annat under Elsa Nybloms ledning. Hon skrev ett tiotal böcker och var under en lÄng tid ocksÄ chefredaktör för Vecko-Journalen.