I en tid av stora idéer utvecklade Albert Bonnier och sonen Karl Otto sitt förlag till ett av Sveriges ledande. Karl Ottos söner Tor och à ke fortsatte i faderns spÄr och breddade verksamheten till fler medier.
I slutet av 1880-talet sĂ„g de unga radikala författarna Bonniers som det sjĂ€lvklara valet av förlĂ€ggare. I princip alla nittiotalister gavs ut pĂ„ Bonniers förlag, bland dem Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding för att nĂ€mna nĂ„gra. Ăven nĂ€sta generation, de sĂ„ kallade tiotalisterna, sökte sig till Bonniers. Bland dessa författare fanns Elin WĂ€gner, Hjalmar Bergman och PĂ€r Lagerkvist.
Efter Albert Bonniers bortgĂ„ng tog Karl Otto över ansvaret för verksamheten och expandera den. Mellan 1904 och 1917 förvĂ€rvade han uppemot tio förlag, bland dem Adolf Bonniers förlag som han köpte frĂ„n sin kusin Isidor. Karl Otto förvĂ€rvade ocksĂ„ andra typer av företag, och Bonniers Ă€gde nu hela produktionskedjan med sĂ€tteri, tryckeri och bokbinderi. Lokalerna vid MĂ€ster Samuelsgatan blev för trĂ„nga och 1921 köpte Bonniers fastigheten SveavĂ€gen 54â58 dit hela verksamheten flyttade. DĂ€r har Bonniers Ă€n i dag kvar sina lokaler.
Under Karl Ottos tid ökade ocksÄ familjens engagemang i Dagens Nyheter och Bonniers blev 1929 absoluta majoritetsÀgare till tidningen. Bonniers genomförde ocksÄ sin största affÀr dittills, förvÀrvet av PressbyrÄn.
Ett medieföretag vÀxer fram
TvĂ„ av Karl Ottos söner â Tor och Ă ke â skulle fĂ„ ett stort ansvar för firmans utveckling. Efter den ekonomiska krisen runt 1920 blev Tor företagets egentliga ledare och tog det övergripande ansvaret för verksamheten och för bokutgivningen. Ă ke tog hand om översĂ€ttningslitteraturen och sĂ„ smĂ„ningom veckotidningarna. NĂ€r Karl Otto lĂ€mnade över ansvaret till sina söner började verksamheten förgrena sig alltmer, Ă€ven in i filmens vĂ€rld.