Adolf Bonnier banade vÀgen för familjens verksamhet i Sverige. HÀr etablerade han, liksom sin far tidigare gjort i Köpenhamn, lÄnebibliotek, bokhandel och förlag.
NĂ€r Gerhard Bonniers verksamhet i Köpenhamn började gĂ„ allt sĂ€mre, började han intressera sig för den underutvecklade marknaden i Sverige. Ăldste sonen Adolfs fick i uppgift att etablera verksamheten dĂ€r. Sedan 1782 tillĂ€ts judar bosĂ€tta sig i Göteborg, Stockholm och Norrköping och dĂ€r bedriva viss nĂ€ringsverksamhet.
Han anlÀnde till Göteborg i augusti 1827 och kom snabbt igÄng med ett lÄnbibliotek som blev en stor framgÄng. Flera av Göteborgs mest ansedda personligheter började abonnera pÄ biblioteket. De blev sÄ smÄningom ocksÄ hans bÀsta kunder i den bokhandel han öppnade.
Eftersom verksamheten i Göteborg lyckats vÀl siktade Adolf ocksÄ pÄ att etablera verksamhet i Stockholm. Den 23 maj 1829 kom han till huvudstaden och fick snart kunder vid hovet, Kungliga biblioteket, Krigsvetskapsakademiens bibliotek och Teknologiska institutet.
NĂ€sta steg var att Ă€ven öppna bokhandel i Stockholm. BĂ„de Adolf och hans far Gerhard sökte tillstĂ„nd, men bara Adolfs ansökan bifölls. Medan Adolf Ă„tervĂ€nde till verksamheten i Göteborg fick Gerhard i uppdrag att etablera bokhandeln i Stockholm. Han hittade en lokal pĂ„ VĂ€sterlĂ„nggatan i Gamla stan â dĂ€r i princip alla Stockholms boklĂ„dor var placerade.
Under tiden utvidgade Adolf verksamheten i VĂ€stsverige. Han startade en mindre bokhandelskedja med butiker i bland annat VĂ€nersborg och Skara. De blev dock kortvariga. Ă r 1832 flyttade Adolf frĂ„n Göteborg till Stockholm. Nu skaffade Adolf en bĂ€ttre lokal â vid Storkyrkobrinken. Ăven denna bokhandel kombinerades med ett lĂ„nebibliotek.c
Ger ut tidningar och böcker
Ă r 1834, nĂ€r Adolf var 28 Ă„r gammal, gifte han sig med Esther Philip. Hon var 25 Ă„r och dotter till en köpman frĂ„n Karlskrona. Samma Ă„r började Adolf ocksĂ„ pĂ„ allvar ge ut böcker. Hos H. G. Nordströms tryckeri lĂ€t han trycka en översĂ€ttning av barnboksförfattaren Christoph von Schmid â Barndoms-hjertat, eller huru Henrik af Eichenfels lĂ€rde kĂ€nna Gud. Ă r 1835 började Adolf ocksĂ„ ge ut den politiska och litterĂ€ra veckotidningen Panorama.
Förlagsverksamheten vÀxte, men det var fortfarande bokhandelsverksamheten som dominerade. Till sin hjÀlp med bokhandeln och med förlagsverksamheten anlitade Adolf sina bröder. Först Sally, som snart ersattes av den yngre brodern Albert. Han flyttade in hos Adolf och dennes hustru i Stockholm 1835. TvÄ Är senare flyttade Àven brodern David Felix in. Han lÀmnade dock Stockholm 1842 för att ta hand om familjens bokhandel i Göteborg.
à r 1839 flyttade Adolf bokhandeln till det nyöppnade shoppingstrÄket Norrbrobazaren, vilket blev ett lyckat kast. Tio Är senare fick han ett viktigt bevis pÄ sina framgÄngar, dÄ han av Uppsala universitet utsÄgs till Akademibokhandlare i Uppsala.
à r 1845 avled Adolfs hustru Esther. TvÄ Är senare gifte Adolf om sig med Sophie Hirsch, syster till musikhandlaren Abraham Hirsch. Ett Är efter bröllopet, 1848, föddes deras enda barn, sonen Isidor.
Förlaget expanderar
1850-talet var Adolfs viktigaste decennium som bokförlÀggare. Det första större förlagsföretaget under detta Ärtionde var den illustrerade folkbibeln. Ett av de mest betydelsefulla projekten under hela hans verksamhet var kanske den stora upplagan av Bellmans samlade skrifter. Han gav ocksÄ ut tvÄ av tidens mest lÀsta författare, Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén.
Adolf köpte ocksÄ upp ett flertal andra rÀtt stora förlagsfirmor. Bland dem tvÄ av Sveriges ledande skönlitterÀra förlag, N. H. Thomsons och Joh. Linds. Adolf blev pÄ sÄ sÀtt förlÀggare till den tidens ledande bestsellerförfattare. Den omfattande förlagsverksamheten innebar dock att han försummade bokhandeln.
à r 1867 avled Adolf, vid 61 Ärs Älder. Hans affÀrer var dÄ sÄ dÄliga att konkursen var nÀra. Verksamheten togs nu över av hustrun och sonen Isidor.
LĂ€s mer om Adolf Bonnier i