Tidningsbuden blev distributörer av e-handelspaket

NĂ€r Early Bird bildades fick bolagets logotypfĂ„gel smeknamnet ”Majsan” efter Maj-Britt Wogel som i mĂ„nga Ă„r jobbade som tidningsbud – eller distributör som man sĂ€ger numera. Under 1900-talets första hĂ€lft var det frĂ€mst kvinnor som sĂ„g till att Dagens Nyheter och andra morgontidningar nĂ„dde prenumeranterna. 

Idag Àr det mest mÀn som delar ut tidningar och Àven paket om nÀtterna.

Dagens Nyheter grundades 1864 av Rudolf Wall och var Sveriges första morgontidning. Den 1 maj 1876 fanns en annons i tidningen dĂ€r man sökte ”ett par redbara qvinnor” som tidningsbud. Sökande uppmanades anmĂ€la sig pĂ„ tidningens rĂ€kenskapskontor en trappa upp pĂ„ Regeringsgatan 28B i Stockholm. Annonsen följdes av flera Ă„ren runt sekelskiftet. 

Tidningsverksamheten inom Bonnier tog form i början av 1900-talet nĂ€r Albert Bonnier köpte sina första andelar i Dagens Nyheter. År 1909 köpte hans son Karl Otto Bonnier aktiemajoriteten i företaget och blev dĂ€rmed huvudĂ€gare.

I början av 1900-talet fanns i huvudsak tre sÀtt att nÄ ut med en daglig tidning: försÀljning genom kolportörer i gathörn pÄ stan och pÄ jÀrnvÀgsstationerna, försÀljning i cigarraffÀrer och pressbyrÄkiosker och genom prenumeration.

Bara i Stockholm fanns mellan 1905 och 1930 hela 22 tidningar med utgivning 6-7 dagar i veckan och konkurrensen mellan tidningarna var stenhĂ„rd. 

Dagens Nyheter var först med att anstÀlla egna tidningsbud, men snart följde Social-Demokraten, Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och andra dagstidningar efter, alla med mÄlsÀttningen att respektive tidning skulle nÄ sina prenumeranter först.

Varje tidning hade en egen organisation av tidningsbud och egna utlĂ€mningsstĂ€llen. I mitten av 1920-talet hade Dagens Nyheter fyra filialer i Stockholms innerstad: vid tryckeriet i Klara, pĂ„ Norrmalm, pĂ„ Söder och pĂ„ Östermalm. Vardagsupplagan i huvudstaden var drygt 30 000 exemplar och pĂ„ söndagarna tillkom ytterligare 6-7000 exemplar.

MÄnadslönen Är 1907 för ett ordinarie tidningsbud som bar ut en sjudagarstidning var 17 kronor och 50 öre. 1916 hade Dagens Nyheter 115 tidningsbud och tio Är senare 195 tidningsbud, eller traktbud som de ocksÄ kallades.

– Lönen var lĂ„g och det var nĂ€stan alltid kvinnor som hade de hĂ€r jobben. Arbetslösheten var stor och det var ofta nödvĂ€ndigt för hustrun i familjerna att bidra till försörjningen, berĂ€ttar Kerstin Blomqvist, sjĂ€lv tidningsbud frĂ„n 1970 och 20 Ă„r framĂ„t.

Medan Kerstin delade ut morgontidningarna hemma i Tallkrogen funderade hon ofta pĂ„ hur kvinnor som varit tidningsbud flera generationer före henne haft det – och bestĂ€mde sig för att ta reda pĂ„ det. 

Resultatet finns i skriften”Tidningsbud i seklets början”, som innehĂ„ller 50 intervjuer som Kerstin gjordemed tidningsbud som var verksamma de fyra första decennierna pĂ„ 1900-talet. SĂ„hĂ€r berĂ€ttar Hildegard Andersson född 1897:

”Jag anstĂ€lldes vid Dagens Nyheter 1927 och gick reserv nĂ€stan ett helt Ă„r. Det var inte lĂ€tt:varje morgon en ny, obekant trakt med allt vad det innebar. Adressbok i oordning, portnycklar saknades ofta. Man kunde fĂ„ tomta fram och tillbaka flera varv innan nĂ„gon öppnade porten. Man hade ju Ă„tagit sig att leverera tidningen i brevlĂ„dan och dĂ„ gĂ€llde inget annat. Jag minns ocksĂ„ att portvakts kĂ€rringarna blev förargade nĂ€r man kom sent och stampade in pĂ„ deras nyskurade farstugolv. Det hĂ€nde att man avsiktligt stannade utanför och invĂ€ntade att de skulle stĂ€da klart för att slippa ovett.”

Emmy Fasth, ocksĂ„ hon född 1897, började som tidningsbud 1923 nĂ€r hennes barn var smĂ„ och hon bar ut Dagens Nyheter i hela 41 Ă„r. 

I arbetsuppgifterna ingick Àven att varje mÄnad söka upp prenumeranterna och kassera in avgiften för att de fick tidningen hem i brevlÄdan, totalt 3 kronor 50 öre. Av den summan fick tidningsbuden behÄlla tre procent i provision.

”Jag hade 200 tidningar att dela ut och jag bar dem i vĂ€skor som jag hĂ€ngde pĂ„ mig bĂ„de bak och fram. Senare köpte jag en barnvagn för jobbet. Det vĂ€rsta av allt var inkasseringen. De flesta prenumeranterna var visserligen bra, men man fick skĂ€llning ibland för att tidningen var dyr”, berĂ€ttar Emmy.

”Under krigetvar det hemskt att gĂ„ i portarna. Alldeles svart var det, ingen belysning fickju vara tĂ€nd. Och den vintern dĂ„ det var sĂ„ mycket snö, den glömmer jag aldrig.Vi lindade in oss med tidningspapper under klĂ€derna, Ă€ven fötterna, för att hĂ„lla vĂ€rmen. Kvinnorna hade ju bara kjolar pĂ„ den tiden
”

Även Kerstin Blomqvist anvĂ€nde sin gamla uttjĂ€nta barnvagn nĂ€r hon delade ut tidningarna om morgnarna mĂ„nga Ă„r senare.

– Jobbet passade mig perfekt, morgonpigg som jag Ă€r. Jag ville ju ocksĂ„ jobba och tjĂ€na pengar, inte bara gĂ„ hemma och dröna. Barnen och min man lĂ„g fortfarande och sov nĂ€r jag var nere pĂ„ filialen klockan tre pĂ„ morgonen och hĂ€mtade tidningarna, berĂ€ttar hon.

Inför starten av EarlyBird 2019 funderade bolagets vd Pelle Lönn och byrĂ„n som tog fram logotypen pĂ„ vadden orangea fĂ„geln skulle kallas för och det var dĂ„ de fick idĂ©n med smeknamnet”Majsan” efter Maj-Britt Wogel. Hon arbetade först i DN och Expressens tryckeri pĂ„ Gjörwellsgatan 30 och fortsatte dĂ€refter som distributör i mer Ă€n 25 Ă„r.

– Vi ville hylla kollektivet, nattens hjĂ€ltar som delat ut tidningar i alla Ă„r, och kom att tĂ€nka pĂ„ just Maj-Britt som hĂ€ngde med sina kollegor pĂ„ Premo-filialen pĂ„ MĂ€ster Samuelsgatan lĂ„ngt efter att hon gĂ„tt i pension. NĂ€r vi pratar om Early Bird internt, i styrelsen och ute hos distributionsföretagen Ă€r det alltid ”Majsan” vi pratar om, sĂ€ger Pelle Lönn.

Early Bird AB Ă€gs av Bonnier News Local, mediehus i hela Sverige och distributionsbolaget Premo –och idĂ©n till verksamheten bygger pĂ„ tidningsbudens arbete. 

NĂ€r de Ă€r ute om nĂ€tterna över hela Sverige och delar ut morgontidningar levererar de samtidigt paket frĂ„n Apotea, Adlibris, Jula och en lĂ„ng rad e-handelsföretag i postlĂ„dor eller utanför dörren. De hĂ€mtar numera Ă€ven upp returer. Varje mĂ„nad levererar de cirka 1,5 miljoner paket.

– Alla vĂ„ra 6 000 distributörer har kollektivavtal och för mĂ„nga Ă€r en anstĂ€llning hos oss det första jobbetoch en bra vĂ€g in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, sĂ€ger Pelle Lönn och tillĂ€gger att majoriteten av de anstĂ€llda numera Ă€r mĂ€n.

Fortfarande levereras cirka 800 000 papperstidningar varje dag över hela Sverige. Men upplagorna förde tryckta dagstidningarna minskar varje Ă„r. Samtidigt levererar Early Bird alltfler paket – och det Ă€r goda nyheter för mediehusen.

– Utmaningen för oss Ă€ratt öka lönsamheten, skapa nya tjĂ€nster och bli betydligt större Ă€n vad vi Ă€ridag. Om vi lyckas med det kan det faktiskt bli möjligt att fĂ„ hem enpapperstidning i brevlĂ„dan Ă€ven om fem Ă„r, sĂ€ger Pelle Lönn.

Anders Hvidfeldt

KÄLLOR

  • KerstinBlomqvist: ”Tidningsbud i seklets början”, Tidningarnas arbetsgivareförening(1986)
  • BeritJeppsson: ”Medaljen för gott slit sitter i höften – tidningsbud i Stockholm1905-1930”, Institutionen för folklivsforskning, Stockholms universitet (1986)
  • DagensNyheter frĂ„n 1876 och framĂ„t, Kungliga biblioteket