Albert Bonnier fick av sin Àldre bror Adolf tidigt lÀra sig förlÀggareyrket. Bara 17 Är gammal gav han ut sin första bok. Med tiden byggde han upp en stor verksamhet med bokförlag, tryckeri och fastigheter.
Albert Bonnier (den första Albert) var Gerhards och Esters tionde barn i ordningen. Knappt 15 Är gammal lÀmnade Albert hemmet för att flytta in hos storebror Adolf och dennes hustru Esther pÄ Storkyrkobrinken 12 i Stockholm. Han skulle hjÀlpa Adolf med arbetet i bokhandeln och med bokförlaget.
Genom att arbeta hos Adolf fick Albert lÀra sig förlÀggarverksamheten och bokhandlaryrket frÄn grunden. Redan 1837, nÀr han var 17 Är gammal, gav han ut sin första förlagsartikel Bevis att Napoleon aldrig har existerat. Stort erratum. Boken, eller snarare hÀftet, blev en stor försÀljningsframgÄng och trycktes i tvÄ upplagor.
à r 1841 hade Albert arbetat hos Adolf i knappt sex Är och med sitt eget förlag i fyra Är. Han gav sig dÄ ut i Europa för att utbilda sig, arbeta och knyta kontakter. Efter tvÄ Är fick Albert dock ÄtervÀnda hem dÄ Adolf behövde hans hjÀlp till den vÀxande verksamheten.
Snart blev emellertid Alberts egen utgivning den viktigaste verksamheten. Med inspiration hÀmtad frÄn Europa började han 1843 ge ut Stockholms Mode-Journal, Tidskrift för den eleganta verlden med Wilhelmina StÄlberg som redaktör. Men det var med kalendern Svea och det litterÀra veckobladet Stockholms Figaro, som bÄda började ges ut 1844, som Albert grundlade den skönlitterÀra traditionen inom Albert Bonniers Förlag. Tack vare Svea och Stockholms Figaro kunde han knyta kontakter med unga, lovande författare. Han redigerade Svea sjÀlv fram till sin död.
Samtidigt började Albert ge ut svenska översÀttningar av utlÀndska romaner. à r 1846 utkom det första numret i Den europeiska följetongen. Nytt romanbibliotek. Albert stod sjÀlv för urvalet och redigerade översÀttningarna.
Arbetet var det viktigaste för Albert och han förblev ungkarl lÀnge. Men Är 1854, dÄ Albert var 34 Är gammal, gifte han sig med Betty Rubenson. Paret fick i rask följd tre barn: Jenny (1855), Karl Otto (1856) och Eva (1857).
Ăgare till fastigheter och tryckeri
BÄde Adolf och Albert hade lÀnge anvÀnt Hörbergs tryckeri pÄ Riddarholmen för att trycka sina böcker. à r 1865 erbjöds Albert att köpa tryckeriet. Albert investerade tidigt i de nya Ängdrivna snÀllpressarna och sedan i de revolutionerande sÀttmaskinerna.
à ret efter tryckeriförvÀrvet köpte Albert en stor tomt i hörnet av KungstrÀdgÄrdsgatan och Hamngatan dÀr han lÀt uppföra ett modernt bostadshus Ät sig och familjen.
Albert byggde sakta men sÀkert upp en förmögenhet och sin position i samhÀllet. Under senhösten 1861 blev han dock allvarligt sjuk. Framöver vistades han och hustrun Betty under lÄnga tider pÄ olika kurorter. Verksamheten sköttes under dessa perioder av hans oumbÀrliga medarbetare Gustaf Banck som sÄ smÄningom fick hjÀlp av Alberts son Karl Otto.
Albert drabbades av cancer vintern 1900. Han arbetade med förlaget in i det sista, och efterlÀmnade Sveriges nÀst största förlag och en stor förmögenhet till sina nÀrmaste.
LĂ€s mer om Albert i: