Gerhard Bonnier etablerade sig under 1800-talets första Är i Köpenhamn. HÀr startade han rörelser som bokhandel, bokförlag och tryckeri. Tre av hans söner skulle sedan följa honom i fotspÄren.
Familjen Bonniers anfader föddes som Gutkind Hirschel 1778 i Dresden, dÀr han tillhörde en ansedd judisk familj. Efter att en tid ha bott i Hamburg och dÀr försörjt sig som lÀrare i engelska och franska anlÀnde Gutkind Hirschel till Köpenhamn under hösten 1801. Tre Är senare fick han permanent uppehÄllstillstÄnd under namnet Gerhard Bonnier, som han numera kallade sig. Att han valde ett franskklingande namn berodde pÄ hans intresse för det franska och upplysningstidens ideal.
Varför valde Gerhard Köpenhamn? Det var troligen under tiden i Hamburg han fattade detta beslut. Judarna i fristaden Hamburg hade bildat en församling under en överrabbin med sÀte i nÀrbelÀgna Altona (i dag en stadsdel till Hamburg men som dÄ lydde under danske kungen). De flesta av judarna i Danmark hade sina rötter och ofta Àven slÀktingar dÀr, och kontakterna dem emellan var tÀta. De judar som bosatte sig i Danmark behandlades förhÄllandevis liberalt, och det fanns Àven starka krafter för att jÀmstÀlla judar med andra danska medborgare. Danmark var sÄledes ett förhÄllandevis angenÀmt land att bo i som jude. Detta var förmodligen nÄgot som Gerhard lockades av.
I Köpenhamn trĂ€ffade Gerhard snart Ester Elkan, dotter till lĂ€raren Abraham Elkan och hans hustru Jitche, och de gifte sig den 23 december 1803. Paret fick elva barn â sex döttrar och fem söner. Första barnet, dottern Frederikke, föddes den 1 oktober 1804. DĂ€refter följde Adolf (1806), Henriette (Jette, 1808), Juliane (1809), Bolette (1811), Hanne (1814), tvillingarna Sally (Salvador) och Philippine (1816), Emanuel (1818, som dock bara blev 8 mĂ„nader gammal), Albert (1820) samt David Felix (1822).
LÄnebibliotek, bokhandel, förlag och tryckeri
I Köpenhamn fortsatte Gerhard att arbeta som sprĂ„klĂ€rare men bytte snart bana och startade ett lĂ„nebibliotek â med frĂ€mst vetenskaplig litteratur. Han öppnade ocksĂ„ en bokhandel och började Ă€ven förlĂ€gga böcker.
Den första boken Gerhard förlade var Underfulde og sandfÊrdige Kriminalhistorier som utkom 1804. Gerhard startade Àven dagstidningen Dagsposten Är 1816. Tidningen lades emellertid ned 1819. Han förvÀrvade ocksÄ ett tryckeri.
Under nÀstan tvÄ Ärtionden, fram till 1820, kom Gerhard Bonniers lÄnebibliotek och bokhandel att spela en viktig roll i den danska bokvÀrlden. Det blev dock allt svÄrare för Gerhard att fÄ lönsamhet i verksamheten. à r 1821 tvingades han göra sig av med bÄde tryckeriet och sin fastighet, och i slutet av samma Är stÀllde han in betalningarna. Trots konkursen fortsatte han att driva lÄnebiblioteket och bokhandeln, medan förlagsverksamheten var obetydlig.
Gerhard bestÀmde sig dÄ för att etablera sig i Sverige, dÀr bokhandeln var betydligt mer outvecklad Àn i Köpenhamn. Sedan 1782 tillÀts judar bosÀtta sig i Göteborg, Stockholm och Norrköping och dÀr bedriva viss nÀringsverksamhet. à r 1827 skickades Àldste sonen Adolf till Göteborg för att dÀr öppna ett lÄnebibliotek och en bokhandel. AffÀrerna gick bra, sÄ Gerhard och Adolf beslutade sig för att starta en verksamhet Àven i Stockholm.
PĂ„ vĂ„ren 1831 ansökte bĂ„de Gerhard och Adolf hos den svenska kungen om att fĂ„ driva bokhandel i huvudstaden. Adolfs ansökan godkĂ€ndes. Gerhard fick nu i uppdrag av Adolf att etablera bokhandeln i Stockholm. PĂ„ VĂ€sterlĂ„nggatan i Gamla stan hittade han en lĂ€mplig lokal â dĂ€r lĂ„g för övrigt 11 av Stockholms 12 boklĂ„dor. Liksom bokhandeln i Köpenhamn kombinerades den med ett lĂ„nebibliotek.
Gerhard skötte verksamheten i Stockholm fram till maj 1832 och ÄtervÀnde under hösten till Köpenhamn. Gerhard Äterupptog nu verksamheten i sitt bokförlag.
Gerhard brottades stÀndigt med ekonomiska problem och Adolf hjÀlpte honom ett flertal gÄnger. Han fortsatte arbeta in i det sista. Under vÄren 1862 insjuknade han emellertid och avled den 18 april.
LĂ€s mer om Gerhard Bonnier i: