Dagens Nyheter

Bonniers intresse i Dagens Nyheter var i första hand inte ekonomiskt utan att trygga den liberala pressen och det fria ordet. Karl Otto Bonnier trodde till en början att Dagens Nyheter skulle bli en förlustaffär, men den utvecklades till en mycket lönsam tidning.

Bonniers var redan från början inblandade i Dagens Nyheters tillkomst. Rudolf Wall, mannen bakom tidningen, hade tidigare samarbetat med Albert Bonnier om Sveriges Handelskalender. När Wall ville förverkliga sin idé om en dagstidning vände han sig bland annat till Albert. Albert tecknande aktier i det bolag Wall ville bilda. Något bolag blev det inte, utan Wall fick starta tidningen med lånade pengar. Bland långivarna fanns brodern Adolf Bonnier som bistod med 200 riksdaler. Dock inte Albert. Trots detta valde Rudolf Wall att trycka tidningen på Alberts tryckeri. Det första numret utkom den 23 december 1864.

Den nya tidningen blev en succé. Den kom ut före alla andra tidningar på mornarna, den bars ut direkt till prenumeranterna, den kostade hälften som mycket som konkurrenterna och hade korta och begripliga artiklar. Kvinnorna som bar ut tidningen kom att kallas för Madam Andersson, och snart fick även Dagens Nyheter det smeknamnet.

Redan efter ett år gick tidningen med vinst och Rudolf Wall kunde börja betala tillbaka pengarna han lånat för att starta tidningen. Till en början rymdes redaktionen i Alberts tryckeri. Men när Albert flyttade tryckeriet till Ålandsgatan (nuvarande Mäster Samuelsgatan) skaffade tidningen ett eget tryckeri och egna redaktionslokaler. Efter 24 år sålde Rudolf Wall tidningen till disponenten Fredrik Vult von Steijern.

Under 1880-talet började Dagens Nyheter få konkurrens av andra tidningar, som Svenska Dagbladet och Stockholm-Tidningen. Under våren 1900 tog Stockholms-Tidningens grundare Anders Jeurling kontrollen över Vult von Steijerns bolag Skandinaviska Tryckeriaktiebolaget. Det innebar att Dagens Nyheter nu ägdes av sin värsta konkurrent.

Ideologisk investering

Under hösten 1900 började en rad personer med liberal bakgrund att köpa upp aktier i Dagens Nyheter, bland dessa fanns Karl Otto Bonnier. Han hade dessutom ärvt sin fars aktier samma år – Albert hade köpt sina första 20 aktier i Dagens Nyheter 1888. Karl Otto blev nu en av tidningens största enskilda ägare. År 1903 valdes han in i tidningens styrelse och 1909, när han förvärvat än fler aktier, utsågs han till styrelsens ordförande.

Det främsta motivet för Karl Otto var inte att göra en bra affär. Tidningen gick vid den här tiden inte speciellt bra. Hans motiv var ideologiska. När Karl Otto blivit den största enskilda aktieägaren slöt han en överenskommelse med chefredaktören att ”aldrig begagna min aktiestyrka till obehörig inblandning i tidningens redaktionella ledning och oberoende”. Familjen Bonnier fortsatte att köpa allt fler aktier i Dagens Nyheter och blev hösten 1929 absoluta majoritetsägare.

När andra världskriget inleddes valde Dagens Nyheter att hålla en låg profil och stödja regeringens eftergifter mot Tyskland, vilket väckte stor ilska inom ägarfamiljen. Från familjens sida var det främst Kaj och Gert tillsammans med svågern Yngve Larsson som var kritiska. Konflikten ställdes på sin spets när dåvarande chefredaktören Sten Dehlgren hotade att lämna tidningen.

Att tvinga bort tidningens ledning var otänkbart för Bonniers. I stället funderade familjen på att sälja Dagens Nyheter och på så sätt slippa ur dilemmat. En av spekulanterna var ett konsortium som leddes av Dehlgren. Det blev dock ingen affär och Bonniers bestämde sig för att behålla sitt ägande.

Dagens Nyheters chefredaktörer:

Rudolf Wall 1864–1889
Fredrik Vult von Steijern 1889–1898
Otto von Zweigbergk 1898–1921
Sten Dehlgren 1922–1946
Herbert Tingsten 1946–1959
Olof Lagercrantz 1960–1975
Per Wästberg 1976–1982
Christina Jutterström 1982–1995
Anders Mellbourn 1995–1997
Joachim Berner 1998–2001
Hans Bergström 2001–2003
Jan Wifstrand 2003–2006
Torbjörn Larsson 2006–2009
Gunilla Herlitz 2009–2013
Peter Wolodarski 2013–

Läs mer om Dagens Nyheter i