Selma Lagerlöf
Med Selma Lagerlöf fick Albert Bonniers Förlag en oerhört bÀstsÀljande författare. Hennes böcker har sÄlts i hundratusentals exemplar pÄ mÀngder av sprÄk.
Selma Lagerlöf var utbildad lĂ€rarinna och skrev pĂ„ fritiden. Hennes första roman, Gösta Berlings saga, tog sammanlagt tio Ă„r att skriva. Ă r 1890, det vill sĂ€ga under ânittiotalisternasâ första Ă„r, utlyste tidningen Idun en novellpristĂ€vling. Selma skickade sina första kapitel ur Gösta Berlings saga som bidrag till tĂ€vlingen, och vann. Fem kapitel i boken publicerades under vintern och tack vare ett stipendium hann hon nu skriva fĂ€rdigt boken.
Kritiken var dock ganska sval och ingen bokförlÀggare ville ge ut boken. I stÀllet gavs romanen ut 1891 av Frithiof Hellberg, tidningen Iduns redaktör.
Karl Otto och Albert var dock nyfikna pÄ den nya författarinnan och bad henne om ett bidrag till kalendern Svea. Denna kalender hade sedan starten 1844 fungerat som ett verktyg för att hÄlla kontakten med lovande författare. Hennes bidrag var historien De fÄgelfria som infördes i 1893 Ärs upplaga av Svea. NÀsta Är, nÀr Svea firade sin 50:e ÄrgÄng, fick Bonniers ett nytt bidrag: En fallen kung.
à r1894 kom parterna överens om att ge ut en volym med hennes noveller under titeln Osynliga lÀnkar. Novellsamlingen gavs ut samma Är och blev en stor succé. Att fÄ Selma Lagerlöf till förlaget blev en god affÀr. Hennes böcker sÄldes i oerhörda upplagor.
Den största framgÄngen kom med Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. NÀr skolmÀnnen Fridtjuf Berg och Alfred Dalin planerade en helt ny typ av geografisk lÀsebok för folkskolan var Selma det sjÀlvklara valet av författare. Hennes pedagogiskt nyskapande plan var att skildra Sverige frÄn ryggen av en vildgÄs. I november 1906 blev boken klar. Den har sedan dess sÄlts i hundratusentals exemplar och getts ut pÄ över 40 sprÄk.
Selma Lagerlöf fortsatte att vara produktiv. Hon gav ut nya böcker Är efter Är, samtidigt som hennes tidigare böcker gavs ut pÄ nytt. à r 1904 tilldelades hon Svenska Akademiens guldmedalj för sitt arbete.
Samma Ă„r valdes Selma Lagerlöf in som ensam kvinna till Göteborgs Vetenskaps- och vitterhetssamhĂ€lle och 1907 utnĂ€mndes hon till hedersdoktor i Uppsala. TvĂ„ Ă„r senare fick hon som första kvinna och första svensk ta emot Nobelpriset. Motiveringen löd: âpĂ„ grund av den Ă€dla idealitet, den fantasiens rikedom och den framstĂ€llningens sjĂ€lfullhet, som prĂ€gla hennes diktningâ.
Fem Är senare valdes Selma Lagerlöf in som den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademien. SÄ som mÄnga andra akademiledamöter var hon ocksÄ ledamot i nÀmnden för Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare. DÀr hade hon eftertrÀtt Ellen Key 1904 och satt i nÀmnden till 1913.
LÀs mer om Selma Lagerlöf i: