Sveriges Handelskalender
Sveriges Handelskalender som började ges ut 1859 skulle under lÄng tid fÄ stor betydelse för Albert Bonniers Förlag och företagets intÀkter. Den var ocksÄ ett bra exempel pÄ Alberts Bonniers framsynthet.
Tanken med Sveriges Handelskalender var att publicera en Ärsbok över den nya och stÀndigt ökande affÀrsverksamheten i Sverige. SkrÄvÀsendet började avskaffas i Sverige 1846, och debatten om nÀringsfrihet var intensiv. Den 18 juni 1864 antog riksdagen nÀringsfrihetsförordningen, som innebar fri etableringsrÀtt för handelsrörelser och fabriksanlÀggningar. Sveriges Handelskalender var sÄledes ute i rÀtt tid.
Rudolf Wall, som senare grundade Dagens Nyheter, blev den första redaktören för Sveriges Handelskalender. Han hade erfarenheter bĂ„de frĂ„n journalistiken (bland annat veckotidningen Friskytten) och affĂ€rslivet. I maj 1859 utkom den första utgĂ„van. Wall redigerade handelskalendern bara i nĂ„gra fĂ„ Ă„rgĂ„ngar â dĂ€refter tog Dagens Nyheter den mesta av hans tid.
NĂ€r Rudolf Wall lĂ€mnade redaktörskapet ersattes han av Gabriel Anrep, som redigerade Handelskalendern under tredje och fjĂ€rde Ă„rgĂ„ngen. DĂ€refter vĂ€nde Albert sig till sin svĂ„ger, grosshandlaren Joseph Rubenson, och bad honom som provisorisk redaktör Ă„ta sig den femte Ă„rgĂ„ngen 1871â1872. Ludvig Lindgren, bitrĂ€de pĂ„ förlagsexpeditionen, hjĂ€lpte Rubenson med redaktörsarbetet för denna utgĂ„va. DĂ€refter blev han ensam redaktör, och var det i 30 Ă„r fram till 1903.
FrÄn 1895 utkom Handelskalendern varje Är och levde kvar i över 140 Är. Den blev en viktig och inkomstbringande utgivning inom Bonnier-företagen. Handelskalendern lÄg till grund för verksamheten inom Bonniers AffÀrsinformation, som senare utvecklades till företaget Bisnode.
LĂ€s mer i